Den gröna omställningen är en motor för Norra Mellansveriges ekonomi. Statistik från SCB visar att Värmland har den högsta andelen av förädlingsvärdet för bioekonomi bland Sveriges län, samtidigt som koldioxidutsläppen minskar.
Bioekonomin är betydelsefull för Norra Mellansveriges tre län – Värmland, Gävleborg och Dalarna, med ett genomsnittligt förädlingsvärde på 13,8 procent. Störst betydelse har bioekonomin för Värmland, som ligger i topp bland Sveriges alla län, med 18,2 procents andel av det totala förädlingsvärdet. I Dalarna är motsvarande siffra 11,7 procent och i Gävleborg 11,1 procent.
Siffrorna är hämtade från statistik från SCB som visar att bioekonomin växer i alla tre län, sett till förädlingsvärdet. Störst ökning har skett i Värmland, vars förädlingsvärde ökat med drygt fem procent sedan 2019, då statistiken började sammanställas.
En av Värmlands utpekade styrkor
Skoglig bioekonomi är en av Värmlands utpekade styrkor och något som Region Värmland fokuserar på för att utveckla näringslivet och attrahera innovationer, etableringar och arbetskraft.
I länet har också näringslivsklustret Paper Province sina rötter. Klustret har ett uppdrag från Region Värmland att samordna det regionala arbetet med att utveckla en cirkulär skoglig bioekonomi ihop med företag och andra aktörer.
– Statistiken kan ses som ett kvitto på att tillgången till förnybara råvaror, en stark industri och förmågan att samverka är viktigt både för den regionala ekonomin och samhällsutvecklingen i stort, säger Matilda Iverlund, vd på Paper Province.
Näringslivets tydliga koppling till skogen och flera stora investeringar spelar en avgörande roll för resultaten, menar Dag Hallén, som är strateg inom bioekonomi, klimat och energi på Region Värmland.
– Under många år har både vi och företagen själva vi satsat för att växla upp det bioekonomiska området, för att skapa tillväxt, jobbtillfällen och minskat koldioxidavtryck. Det ger resultat. Utvecklingen för bioekonomin är nu starkare än BRP, det vill säga bruttoregionalprodukten, för Värmland, säger Dag Hallén.
Dag Hallén, Matilda Iverlund och Erik Evestam.
Växer mer än snittet för Sverige
Men det är inte bara i Värmland som bioekonomin har medvind, Gävleborgs och Dalarnas förädlingsvärde har också ökat de senaste åren.
– Länens utveckling liknar varandras på så sätt att bioekonomins ekonomiska betydelse tycks ha ökat mer här de senaste åren jämfört med övriga län, även om Värmland är i tydlig framkant, förklarar Dag Hallén.
Han pekar också på att statistiken visar att det skett en stor utveckling inom tjänstesektorn mellan 2008 och 2022 samt att förädlingsvärdet per anställd ökat under samma period:
– Gällande sysselsättningen är det ungefär lika många anställda inom bioekonomin idag som 2002, trots att sektorn har växt. Det är en indikation på hög effektivitet, vilket är viktigt för att bygga konkurrenskraft.
Det är också ett tecken på att det sannolikt inte är de stora industrierna som kommer att generera nya arbetstillfällen i framtiden, utan snarare de mindre företagen.
– Det är därför tillväxten av små, innovativa företag är så viktig. Där kan fler jobb skapas, tillägger Dag Hallén.
Minskat koldioxidutsläppen
Förutom den ekonomiska utvecklingen märks också en positiv effekt på miljön. Samtidigt som skogens värde och bioekonomin har växt har koldioxidutsläppen minskat. En förklaring är att bioekonomin blir alltmer cirkulär och lokal, tror Matilda Iverlund.
– Företagen blir allt bättre på att tillvarata skogens värden – från råvara till slutprodukt – och utvecklingen drivs av innovation, digitalisering och mer hållbara affärsmodeller, säger hon.
– Hållbarhet och lönsamhet går hand i hand och det är glädjande att siffrorna pekar åt rätt håll. Nu gäller det att växla upp så näringslivet fortsätter att leda den gröna omställningen, både i Sverige och internationellt, säger Erik Evestam, ordförande i Region Värmlands regionala utvecklingsnämnd.
Fakta om bioekonomi:
- Med bioekonomi menas en ekonomi där vi använder förnybara råvaror från skogen, jorden och havet i stället för fossila.
- Statistiken bygger på underlag från 2022 och har tagits fram av Sveriges Statistikmyndighet, SCB, i samarbete med Biofuel Region och nätverket Bioekonomi – regioner i samverkan.
- Bioekonomin i Sverige står för 7 procent av BNP, enligt statistiken från 2022.
- Tidigare har bioekonomin utvecklats i något långsammare takt än Sveriges BNP, men under 2022 kom bioekonomin i kapp och ligger nu på samma nivå.
- Bioekonomins betydelse för ett läns ekonomi kan definieras som näringens andel av det totala förädlingsvärdet. Värmland är i topp med 18,2 procent medan Gävleborg ligger på 11,1 procent och Dalarna på 11,7 procent.
- Förädlingsvärde är det ekonomiska värde som skapas i sektorn efter att kostnader för insatsvaror och avskrivningar dragits bort.
- 2022 hade bioekonomins klimatutsläpp av CO2-ekvivaltenter minskat med 16 procent sedan 2008.
